LKC School of Medicine i Singapore

En första rapport från Singapore

Att under en termin få vara gästprofessor och lärare vid ett universitet i Singapore – på många sätt Asiens centrum – skapar fantastiska möjligheter till just mitt livslånga lärande.  

Under 2013 nominerades jag av KI och fick så småningom ett stipendium från SINT (se stint.se) för att verka vid Lee Kong Chian (LKC) School of Medicine som är en del av Nanyang Technological University (NTU) – ett av de två stora universiteten här med mer än 30 tusen studenter. Läkarprogrammet vid NTU är nytt och startade för endast 2 år sedan, i ett nära samarbete med Imperial College i London och flera av mina medarbetare kommer därför därifrån.

Omställningen som kräva när man flyttar hit var och är större än vad jag hann fundera över innan jag åkte. Både yrkesmässigt och privat, känslomässigt och intellektuellt, praktiskt och teoretiskt – listan kan göras lång och den blir tydlig först när man inser att det inte handlar är en konferens eller resa, utan något helt annat...

Här några första intryck och reflektioner:
– Studenterna är unga och väldigt homogena på många sätt. Dom får sin vita rock under en ceremoni redan första veckan. Glädjen och engagemanget går inte att ta miste på i bilden nedan från ´the white coat cermony´ som man rapporterade om på TV samma kväll.

– Den internationella samverkan är omfattande och medarbetare från andra länder, Sverige eller KI finns nästan överallt. Rektorn vid NTU, Bertil Andersson, kommer från Linköpings Universitet, och jag träffade honom och flera andra från Sverige redan första veckan.

– Satsningen på IT är omfattande och sker på bred front med en till synes obegränsad ekonomi.

– Och så klimatet förstås, vanligen över 30 med en relativ värme motsvarande ytterligare 6-7 grader om man tar hänsyn till luftfuktigheten. Men det går faktiskt bra att hantera ...

Jag återkommer snart med fler intryck och reflektioner.

En andra rapport från Singapore

– Pedagogiken här bygger nästan genomgående på det omvända klassrummet (flipped classroom) och teambaserat lärande (TBL). Inför en TBL-dag som man vanligen har 2 gånger per vecka så förbereder sig studenterna en halv till en dag innan med instudering på egen hand eller med sin grupp. Digitalt material finns i förväg, främst som text (i Powerpoint eller pdf-fil) eller som video i form av föreläsning med Powerpoint. Modellen ger mer tid och utrymme i klassrummet för t.ex. laborativt arbete som bilden visar.

Fördelarna är bland annat att studenterna kan lära sig i sin egen takt, de hela tiden har tillgång till materialet och kan upprepa en föreläsning så ofta de vill, och att det blir tid för ett fördjupat arbete i samverkan med sina lärare. Funktionen som lärare blir främst att vara ämnesexpert, att svara på frågor och ha kortare dragningar. Under en TBL-dag har en lärare ansvar enbart för processen (facilitator) utan att ha särskild ämneskunskap, och två till tre lärare är på plats som ämnesexperter under delar av dagen.  

– Pedagogiken får ett bra genomslag inte minst genom det stora satsningen på IT. Och mina funderingar går kring hur man ska kunna genomföra något liknande på KI med lite mer begränsade resurser. 

– Sen något kort om arkitekturen. Bilden visar den gamla och nya byggnaden, och man får säga att dom smälter bra ihop. Det nya huset blir nästan på ett magiskt sätt osynligt, och jag undrar nästan om huset påverkar undervisningen. Hela stan är fylld av ganska häftig arkitektur, och det visar jag mer prov på i nästa rapport. 

Fortsatt rapport från Singapore

 – Primärvården är under snabb utveckling, liksom egentligen hela sjukvårdssystemet, och utförs i försat hand av ett stort antal enskilda och privata allmänläkare (GP). Här betalar men en lite högre avgift än vid de närmare 20 större ”polyclinics” som är öppna för alla till en kostnad i nivå med Svensk primärvård. Under en vecka är undervisningen på termin 1 förlagd vid Bukit Batok Polyclinic som ses på bilden. Den kan jämföras med en av våra större vårdcentraler med närakut.

– Jag medverkade som ”co-teacher” under den veckan och höll bl.a. ett seminarium om primärvård och allmänmedicin i ett brett perspektiv. Man diskuterar här just nu behovet av ”listning” och en bättre möjlighet att få träffa samma läkare eller annan vårdgivare utan tvingas att gå till en privat verksamhet mot en högre avgift. Undervisningen är förlagd bara till en av poliklinikerna genom ett särskilt avtal. En tillräcklig ersättningen är även här en viktig förutsättning för att ta emot studenter. Alla har en mycket tung klinisk verksamhet med ofta mer än 30 patienter per dag som allmänläkare.

– Sen några tankar om staden och landet i stort. Och jag hittade en bild i kameran som sammanfattar Singapore på ett bra sätt. Bilden är från Formel 1-loppet härmom veckan, som hålls här varje år mitt i stan. 

I bakgrunden ser man Marina Bay Sands, ett gigantiskt hotell med ett båtformat park- och poolområde byggt på taket. Med andra ord – här kör man med full fart framåt och allt är möjligt.  

Höst

Höst är nystart. Kanske framför allt efter en sådan här sommar när man fått möjlighet att lagra in så mycket solsken. På Sjöstadsdoktorn har vi just sett över terminens alla veckor så att vi kommer att vara tillräckligt många på plats. En hel del förändringar på mottagningen är på gång, bland annat kommer vi snart ha en egen provtagningsenhet. Det blir spännande. En kick-off-dag är inplanerad med tema bokprat.

Jag ser fram emot alla veckor med vardagligt arbete. Alla patientmöten, alla samtal, alla kluriga, svårlösta situationer ("i problemet ligger lösningen"), allt teamarbete där alla gör sitt bästa. Att känna sig stolt över kollegor och medarbetare.

Även planeringen för våra nya termin-ett-studenter är i hamn. Seminarier inbokade och handledare utvalda. Vi är nog lika förväntansfulla och nyfikna som studenterna. Av erfarenhet vet jag att vi aldrig riktigt hinner det vi tänkt, livet kommer liksom emellan. Men med en från början noggrann planering brukar det bli rätt bra ändå. Så kan vi förhoppningsvis förmedla arbetsglädje och bland mycket annat visa på vikten av att kombinera lugn och lyssnande med saklig faktakunskap.

 

Välkomna snart!

 

Spännande att få inleda samtalet på lärandebloggen!

Så här inför sommaren startar jag med ett litet längre inlägg och ber sedan att få återkomma när våra verksamheter är i full gång igen, sådär i slutet av augusti.

 Jag är till vardags allmänläkare på en vårdcentral i Stockholm, Sjöstadsdoktorn. Vi, två kollegor och jag, öppnade den mottagningen för ett par år sedan och driver verksamheten i egen regi. Vi trivs oerhört bra med att kunna påverka vårt arbetssätt och att på allvar kunna arbeta utifrån allmänmedicinska grundvärderingar (som patientcentrering, kontinuitet och helhetssyn).

Jag hoppas att lärandebloggen ska bidra till en känsla av att vi har närmare kontakt med varandra - studenter, handledare och lärare, och att vi får mer insyn i varandras vardag. Mycket viktigt arbete pågår i det tysta runt om på våra vårdcentraler.

Om att byta perspektiv

Nyligen hade vi på Sjöstadsdoktorn ett par konferensdagar för alla medarbetare på mottagningen. Temat var kommunikation – ett givet ämne att fördjupa sig i och reflektera över om man är intresserad av att analysera hur verksamheten fungerar.

En av uppgifterna var att för en stund byta perspektiv, försöka leva sig in i patientens situation. Hur upplever patienten kontakten med oss? Vilka ingångar har hen för att nå oss? Vad kan ha föranlett besöket och vilka funderingar, vilka känslor har beslutet att boka tid inneburit? Hur känns det att sitta i väntrummet? Vad för slags tankar kan man ha på väg till laboratoriet? Hur upplevs mötet med läkaren eller sköterskan och i vilket sinnestillstånd lämnar patienten vårdcentralen?

Vi måste då och då påminna oss om att det lika gärna kunde ha varit vi som fattat beslutet att ringa för att boka en läkartid. Det är lätt att bli hemmablind. För oss är vårdcentralen vardag och värme. Vi känner dess skrymslen och vrår, vi vet hur dess rytm pulserar under dagen och är själva en del av dess blodomlopp. Vi har vant oss att hantera det oförutsägbara, vi vet att dagarna är sig lika för att de inte är sig lika. Vi kan vara pressade av många uppgifter men är i grunden bekväma i våra yrkesroller och glada i vårt arbete. Men – det som är vant och tryggt för oss kan kännas främmande och skrämmande för våra patienter. Helt andra känslor kan rymmas inom den som söker för ett oroande symtom; ängslan, bävan, skam, nervositet, ilska, hopp – varje sinnesstämning för sig eller allt sammanblandat. Detta måste vi vara öppna inför och anpassa vår verksamhet efter. Att alltid vara vänlig och respektfull är viktigt, att alltid bjuda in till ett samtal om det som patienten bär inom sig och med sig till besöket (inte alla vill prata om det, men en möjlighet skall finnas). Även vid den rent praktiska organisationen av vårdcentralens verksamhet är det viktigt att komma ihåg detta, allt för att underlätta kommunikation.

Varför skriver jag om det här på en lärandeblogg? Jo, troligen för att jag och mina kollegor nu mentalt börjar förbereda oss på att ta emot en ny grupp termin-1-studenter till hösten, efter att just ha tagit farväl av våra termin-4-studenter. Kanske finns det något att lära sig om detta med att byta perspektiv även när det handlar om att välkomna nya studenter på vårdcentralen. Vad för slags tankar och känslor bär ni med er när ni kommer till oss första dagen? Vilka förhoppningar och förväntningar? Jag kan tänka mig att några av ingredienserna är nyfikenhet, glädje och lust att lära. Kanske finns också inslag av spänning och nervositet. ”Vad förväntas av mig som student?”, ”Hur fungerar en vårdcentral?”, ”Kommer jag att bli bra bemött?”, ”Vad är det jag ska lära mig?”

Allt det här är viktigt att vi får ventilera tillsammans. Om ni vill. Välkomna och väl mötta efter sommaren!

Välkommen till Lärandebloggen! En fin källa till information där lärare, handledare och studenter från läkarprogrammet reflekterar, diskuterar och delar med sig av kunskap, erfarenheter och upplevelser inom pedagogik och primärvård.

Läs, inspireras och kommentera! Bloggen öppnar 4 juni.