lördag 11 oktober 2014

Ofrivillig filmstjärna

Vi är nu på termin 3-4.
Med de första något jobbiga patientmötena på vårdcentral avklarade var jag inte längre helt obekväm med att prata med patienterna. Jag kunde ännu inte mycket sjukdomsnyttigt vid den här tiden så min del av patientsamtalet vat fokuserat på anamnesen, Varför var patienten där?
      Livet kändes ganska bra. Jag kom in i rytmen och pratade med patienterna relativt obehindrat men, ja det kommer ett MEN, det skulle ändras. Framemot slutet på vårdcentralsplaceringen kom det plötsligt fram en filmkamera. Jag skulle bli filmad. Jag skulle bli filmad under anamnestagning. Jag skulle bli tvungen att föreviga mig själv på film där jag demonstrerade de kunskaper jag hittills hade anammat angående patientkonsultation. Jag skulle bli tvungen att höra min egen röst, se mig själv på film iförd en för stor "doktorspyjamas" och jag skulle behöva se alla de nervösa och troligtvis omedvetna rörelser jag gör. Nu skulle min taktik om att sitta helt stilla från de första terminerna inte längre fungera. Ni kan ana min rena panik eller hur?
     Ännu värre blev det när jag insåg att mina kurskamrater som var på samma vårdcentral också skulle få se min filmstjärnedebut. Vi skulle nämligen få se varandras inspelade samtal och ge varandra feedback tillsammans med vår handledare. Det var bara att ta ett djupt andetag och genomföra det. Att sedan se på sig själv var pinsamt, jag ljuger om jag säger annat men, ja det kommer ännu ett MEN, det var betydligt mer lärorikt än vad någonsin hade kunnat ana. Att få se svart på vitt (fast i färg förstås) vad jag visar med mitt kroppsspråk, att inse att jag sa en del saker jag inte insåg under själva samtalet, att jag rör på mig mer än jag förstår.
      Mitt första inspelade samtal var vetkligen ingen 10-poängare men det är nog inte meningen att det ska vara det heller. Patientkonsultation är något som man aldrig kommer att sluta öva på, åtminstone är det vad jag hoppas på. Läkaryrket/läkarkonsten är en pågående lärandeprocess utan slut och det kommer alltid finnas mer att lära. Jag tror att varje läkare, oavsett ålder, specialitet skulle dra nytta av att filma en patientkonsultation med jämna mellanrum och ha någon att diskutera samtalet med.

Hej så länge

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar